welcome to my crib

Såhär ser vårt hus ut utifrån.
 
Ut mot gatan
Trädgård, en damm och våra grannar
Baksidan av huset
Altanen
 

the past few days

Fått klagomål om att jag lägger upp för lite bilder, här kommer därför lite bilder på vad vi har haft för oss de senaste dagarna.
 
I onsdags eller om det var torsdags damp en luftballong ner på våran baksida. Sånt händer här ibland.
I lördags var vi på Blossom, vilket är typ ett utomhus stadium och såg the orchestra of Cleveland. Dem spela beethoven, kanske inte min favorit men det var mysigt för vi låg i gräset, lyssnade och åt picknick under stjärnhimlen.
Eve, jag och Grace i gräset på Blossom
Igår åkte jag och Eve in till Cleveland tillsammans med Eves kompis för att se Royal Teeth (ett band jag aldrig hört talas om förut)
Eves kompis Chloé, Eve och jag 
Royal Teeth
Jag och sångaren i bandet (ni får skratta åt min dubbelhaka)
 
 

people of america

Jag hinner inte med att skriva allt för ofta nu när jag börjat skolan, läxor, serier shopping, sightseeing mm tar upp all min tid. För att ni iallafall ska få den minsta överblick av mitt lilla liv här tänkte jag skriva en punktlista.
 
 
  • De här första dagarna i skolan har jag pratat med och lärt känna massor av nya ansikten. Vissa elever vet redan innan dem träffar mig att jag är en utbytesstudent från Sverige och börjar fråga en massor med frågor medan andra inte har någon aning innan jag berättat det för dem. De flesta personerna på min skola är supersnälla och är jätte intresserade av hur det är i Sverige osv.
 
  • Jag har inte fått några "dumma" frågor om Sverige än. Folk frågar frågor såsom, "Får du köra här/i Sverige?", "Har ni Mcdonalds (eller vilken amerikansk kedja som helst) i Sverige?", "Hur stor är din skola i Sverige?", "Hur är vädret i Sverige?", "Hur länge kommer du vara här?", "Har ni snygga killar i Sverige/tycker du killarna här är snygga?", "Vad gör man i Sverige?", "Vad är det för skillnad på USA och Sverige?", "Varför valde du att åka hit?" osv osv.
 
  • Tyckte att frågan "Vad pratar ni för språk i Sverige?" skulle få sin egna punkt. Den här frågan har jag nämligen hört förvånansvärt många gånger. Vissa tycker det är pinsamt att dem inte vet vilket språk vi pratar andra frågar rätt ut medan några på riktigt tror att vi pratar engelska i Sverige. Jag blev faktiskt lite chockad över frågan första gången jag fick den men desstu fler gånger jag fick den förstod jag att det inte är alldeles självklart att vi pratar svenska i Sverige. Har även hört frågan "Har ni andra ord för saker som till exempel chips istället för fries?" då har jag behövt förklara för dem att vi inte bara har några enstaka olika ord utan ett helt annat språk.
 
  • Vissa säger åt mig att prata för att de vill höra min accent. Då blir jag skygg, jag hatar min accent jag låter efterbliven och det finns inget charmigt med den. Men amerikanare älskar alla möjliga accenter har jag fått förklarat för mig.
 
  • Folk är mycket mer outgoing här än vad de är i Sverige. När man går i korridererna säger folk "Hi Louise" "Hi Swedish girl". Folk kan bara stanna dig i korridoren och börja snacka med dig trots att ni inte känner varandra. Här om dagen kom en kille fram till mig när jag var påväg till bussen och fråga om jag var the foreign exchange student och att hans kompisar hade sagt att jag hade en accent, visste inte vem han var innan dess men idag dök han upp igen och visade mig vägen till aulon när jag var lite vilsen.
 
  • På tal om killar, Jag vet att det här är punkten ni alla väntat på (Speciellt du pappa). Killarna här är hundra gånger trevligare och mer utåtriktade än killarna i Sverige vilket ger dem ett stort plus! Den oskrivna regeln om att man inte pratar med dem man inte känner existerar inte här vilket är kanon. Dock är antalet attraktiva killar här väldigt lågt. Summan av kardemumman killarna här (om jag får dra alla över en kam) har skönare personlighet men kanske inte riktigt spelar i svenska killarnas liga utseendemässigt, antar att det kompenserar varnadra.
 
  • Stereotypen om tjocka amerikanare stämmer inte in. Iallafall inte på min skola. Alla är slimma och dessutom ganska korta. Hjälp, jag känner mig lång.
 
  • ALLTSÅ SHIT vad skolan här är strikt. Min buss anländer till skolan, jag har då typ tio minuter på mig att gå till skåpet innan första perioden, sju minuters rast mellan varje lektion, sedan lunch på tjugo minuter och när skoldagen är över lämnar bussen skolan typ tio minuter efter man slutat. Detta ger mig ingen tid att umgås med dem jag träffar hallå!! För att gå i korridorerna under lektionstid måste man ha ett hallpass för annars blir du tagen av personal som vaktar i korridorerna (detta för att man inte ska typ skolka). Inga mobiler under hela skoldagen, läxor i varje ämne så gott som varje dag, du "får" missa läxan en gång varje trimester i varje ämne, men thats it. För att inte låta oss tala om dresscode eller detention.
 
  • Betygssystemet här drives me crazy. Vart var han som kom på detta system när gud dela ut hjärnor liksom? Hela systemet bygger på poäng. Du får alltså poäng för nästan allt du gör. Till exempel en läxa kan vara värd tjugo poäng och gör du då den och den är rätt så får du dessa tjugo poäng, och har du gjort något fel på läxan så dras poäng av. Detta resulterar sedan i en hel del poäng, läraren räknar ut dina poäng i procent och det finns då en speciell mall som säger vilket betyg du ska få. T.ex. är 90%-100% ett A osvosv. Systemet blir rättvist, JA, men det visar ju inte vad du har för kvaliteter. Vi har fått poäng för att sätta på bookcovers på våra böcker. Ska vårat betyg grundas på sånt?..Bra Louise du hann fixa bookcovers i tid det kommer du verkligen ha användning för på college.

First day of high school

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja det finns så mycket att skriva. Såhär såg iallafall min första skoldag ut i lektioner.
  1. Period hade jag drama. Mr.Susick är en kanonlärare, han gör hela grejen rolig. Vi är ca 10 pers i gruppen så vi är inte särskilt många och alla är jättesnälla! Dem flesta är juniors eller seniors alltså samma ålder som mig. I drama får vi göra saker som att gå upp och act inför alla vilket jag hatar! Men Mr.Susick är lite extra snäll mot mig hehe, och dessutom säger han att han kommer "skämma ut oss" i den här classen men det kommer att göra oss mer självsäkra. Om inte läraren och gruppen var så bra hade jag bytt den här klassen för jag gillar inte att prata/stå inför folk.
  2. Period var det engelska som gällde. Jag var tvungen att ta den här classen inget jag valde självmant. I denna classen är det typ bara freshmens och jag vilket inte är super kul. Läraren är helt okej dock men annars är själva uppgifterna vi får inte dem roligaste. Får se om den här classen kanske blir lite lätt.
  3. Period och Global cuisine stod på schemat. Den här klassen är också bra. Läraren är speciell, hon påminner om anna anka men väldigt snäll ändå. Nästan bara äldre elever i den här klassen också vilket får en tumme upp från mig. Vi har inte börjat göra så mycket ännu utan bara fyllt i massa olika papper än så länge.
  4. Period och det var dags för algebra. Jag har ogillat den här klassen enda sedan jag först gick in i klassrummet. Läraren skrämde mig lite smått han var såsträng och allvarlig. Själva matten var för lätt men alla mattetermer på engelska gjorde den svår. Jag stod ut i tre dagar så igår fick det vara nog, jag droppade algebra och ska ha yearbook istället.(ja mamma och pappa jag kommer inte ha matte på ett år, hoppas det är ok?) I matten var det bara freshmens och typ tre killar som var juniors så jag kände att jag hellre tar en klass med fler i min ålder därför fick det bli yearbook där dem flesta är seniors och några juniors. Jag hoppas att yearbook är kul och att det inte höga krav.
  5. Period sista perioden hade jag US history. Läraren är rolig och det blir inte allt för mycket historia snack på lektionerna då han gillar att dra sina livshistorier. I den här klassen är det också bara freshmens men det kan jag stå ut med eftersom jag aldrig läst Us history förut.
Där har vi alla lektionerna men jag antar att ni är mer intresserade av hur alla människor och skolan var i allmänhet. Det kommer ett inlägg om det senare.

schedule

Revere är ganska lik skolan jag går på hemma, Rudbeck, då den har trimesters alltså samma sak som tre perioder. (hela läsåret är uppdelat i tre perioder istället för två terminer) Mitt schema ser därför olika ut alla tre trimestrarna. Jag är osäker på om jag är nöjd med alla kurser men är det någon jag vill byta behöver jag bara gå till syv och fixa det. 
 
Det här mitt schema den första trimestern.
Jag valde så lätta kurser som möjligt för att slippa slita så hårt (haha slacker, men jaaa) vilket betyder att jag kommer ha lektioner med freshmens och sophomores. Men blir kurserna för lätta byter jag ut dem.
 
Drama I- Drama säger väl sig självt. Vet dock inte om det är min grej men jag ska testa. Det är dessutom den första lektionen imorgon och jag är så nervös.
 
Comp english 9A- Vilket är engelska för freshmens men min engelska är kass så den här klassen kanske är på min nivå, vi får se.
 
Global cuisine- Kursen jag inte kan uttala namnet på men man lagar och äter mat från olika delar av världen, kändes som min grej.
 
Algebra I A- Den här matten har man oftast också som freshmen, tror den här kan bli lite lätt dock.
 
American history 9A- Amerikansk historia såklart!
 
Dem andra två trimestrarna har jag kurser så som, photography, biology, spanska och elements of art.

meeting with the counselor

Sen jag skrev sist har vi varit på gymmet och tränat lite, fint gym det där! Och i söndagskväll kom Alisons pappa och hans syster över på middag. Den söndagskvällen avslutade sedan jag och Eve med lite spel/film kväll i källarn. Igår, måndag, gjorde jag mitt första besök på Revere high school. Vi hade ett möte med min syv för att fixa ihop ett schema till mig. Kan visa hur schemat till slut blev i ett annat inlägg. Efter mötet med min syv gick vi runt på skolan och letade upp mitt skåp. Det är omöjligt att hitta i den skolan, jag kommer inte hitta till mitt skåp har jag nu insett. Men det är ett senare problem. När vi irrat runt tillräckligt på skolan åkte vi föbi tacobell och åt lunch och sedan vidare till poolen. Vi var vid poolen någon timme innan vi åkte hem. En av Eves kompisar kom över på kvällen. Hon hade en konstig uppfattning om att svenskar la kött i ansiktet? Ännu senare på kvällen kom Grace (äldsta världsyster) hem som har varit i New york hela sommaren, så jag träffade henne för första gången. Jag skrattade lite åt dem när dem åt djungelvrål och försökte prata svenska sedan blev det ännu en filmkväll i källarn. Jag försökte komma upp tidigt imorse då skolan börjar imorgon men här sitter jag nu i min säng klockan halv tolv, så mission failed.
 
Jag vet att jag är dålig på att lägga upp bilder men jag tar inga bilder på de saker vi gör just nu. Ska försöka ta mer bilder från och med nu.
 
Här har ni iallafall en bild på Socks, världens sötaste, konstigaste och mest sällskapssjuka katt!
 
 

if your dreams don't scare you they aren't big enough

Dags att vara lite djup och klyschig.
 
Även om jag bara har varit här i tre dagar måste jag säga att jag trivs väldigt bra. Jag känner mig mer och mer som hemma och om det fortsätter såhär kommer jag ha ett toppen år. Trots detta har jag märkt att man kan gå igenom väldigt mycket tankar och känslor på bara tre dygn. Jag får mina små dipp då jag känner mig ensam och osäker, och börjar undra vad jag egentligen gör såhär långt bort ifrån alla mina nära och kära. Andledningen till att jag ibland känner mig felplacerad tror jag är min krassliga engelska. Klart att jag kan prata engelska men i jämförelse med personerna här har jag ju inget som helst ordförråd vilket gör mig typ helt socialt inkompetent och jag dödar så gott som alla konversationer. Det har bara gått tre dagar men ändå så blir jag så frustrerad över att min engelska inte flyter på bättre. Jag går på helspänn hela tiden ifall någon skulle börja prata med mig så måste jag vara snabb och svara. För att folk ska ha lite mer överseende för min dåliga engelska försöker jag tala om för personen jag pratar med att jag är utbytesstudent typ det första jag gör. Igår upptäckte jag att jag vart lite mer avslappnad när jag pratade med barn för jag är lite mer på deras nivå språkmässigt. Min accent är hemsk och när jag blir stressad lägger jag ibland in svenska ord. Jag låter för det mesta andra sköta snacket och lägger in lite "mhm" och "yeh" då och då. Att jag är så torr och tyst gör att jag blir lite nervösare för att börja skolan. Kan jag inte prata ordentligt där jag bor hur ska det då gå att prata med någon jag inte alls känner i skolan? Jag har liksom inte något tålamod vill bara att engelskan ska komma så jag kan slippa låta som en fyraåring när jag snackar!
 
Bortser man från att jag är världens mest awkward person just nu så har jag det bra. Saknar er där hemma såklart men jag har det bra!

so far so great

Ska försöka summera det senaste dygnet lite kort. Sist jag skrev var innan vi åt middag. Efter middagen såg jag på film och någon serie med Alison (värdmamma) medan jag åt min ben&jerry som Alison köpt varsin till mig och Eve. Dagen där på skulle vi åka och köpa schoolsupplies men så blev det icke. Istället hann jag bara upp och äta frukost innan Thomas ropar att vi måste åka. Vi skulle bli upphämtade av Eves faster Susan som skulle ta oss till frisören där Eve skulle klippa sig. Det var tydligen ingen vanlig frisörsalong så medan Eve klippte sig fick jag och Susan en hårstyling. Dem tvättade håret med utsedda prudukter som skulle passa ens hår, man fick massage och ansiktstvätt, sedan hårstyling och tillsist lite make-up. Det var skönt med ompyssling haha. När vi var klara där åkte vi till en utomhus mall där vi åt middle east lunch och sen gick vi in på h&m för att köpa lite små grejer till Eve. Efter det bar det av till en annan mall men denna gång inomhus. Där skulle vi hälsa på Susans son som jobbar på Abercrombie. Vi hann inte vara där länge innan vi var tvungna att åka för att Thomas och Alison skulle hämta upp mig och Eve för att sedan åka vidare hem till några av deras familjekompisar. Den familjen hade fyra söner var av den yngsta fyllde år så han hade ett litet kalas alltså var huset fullt av små gossar. Vi åt pizza sen blev Eve och jag utdragna att spela lasertag med småkillarna. Vi sprang runt och skjöt på varandra ett tag innan det var dags för tårta. Jag var så mätt så jag klarade absolut inte att äta tårta. Den äldsta sonen i familjen hade en helt ny Jeep som han precis tagit av taket på. Han gav mig och Eve en liten åktur och det var hur härligt som helst. Han dunkade på musik och körde fort så håret bara blåste åt alla håll. Jag och Eve kom överräns om att det kändes som scenen i "The perks of being a wall flower" när dem kör igenom tunneln, för er som sett den filmen. Så nu har jag en ny kärlek till Jeepar. Efter vår lilla awesome ride bar det av hemmåt. Väl hemma tog jag och Eve tag i min upp packning. Vi hängde in allt i garderoben eller la det i lådor. Sedan delade vi med oss av våra kunskaper av svordomar på diverse språk innan vi gick och la oss. Nu sitter jag på min säng hyfsat nyvaken och väntar på att resten av huset ska vakna till liv. Vet inte riktigt vad vi ska göra idag dock, förutom att vi förmodligen ska till gymmet och sedan ikväll kommer lite släkt över på söndagsmiddag.
 
Ben&Jerrys och lite die hard (kass iphone bild jag vet)
 

arrived in the heart of america

Just nu sitter jag på golvet (sladden är för kort för att räcka någon annanstans) i mitt rum här hemma i Richfield. Att flyga till Cleveland gick som smort dock var planet hur litet som helst vilket kändes ganska läskigt. Väl framme i Cleveland skulle jag möta upp familjen men dem hade gått för att kolla om jag hade gått ut en annan väg därför var bara min områdesrepresentant där. Men efter bara några minuter såg vi familjen komma gåendes mot oss. Dem hade gjort en jättefin skylt där det stod "Välkommen Louise" med glitter, stjärnor och grejer. Efter jag mött upp dem hämta jag min väska och sedan åkte vi hemmåt. Efter en halvtimme var vi framme. Huset som jag sett så många gånger på google maps var jag nu precis utanför. Jag fick en liten rundtur i huset av min yngsta värdsyster Eve och sen åt vi middag, jag var vrålhungrig! Efter middagen började vi se en film men jag var väldigt trött så jag gick och la mig, då var klockan runt nio.
 
Dem hade två sovrum lediga så jag fick välja vilket jag ville ha. Dem ligger mitt emot varandra och det ena är gult och det andra rosa. Jag valde det gula för det var lite större och har även en dörr direkt in till mitt badrum. (Vet att ni tänker shit, gult rum? men jag gillar det faktiskt)
 
Imorse vaknade jag runt sju men jag tvingade mig själv att sova lite längre. (hard work, but you gotta do what you gotta do) Jag gick upp och åt lite frukost, Eve och Thomas (värdpappa) visade mig vart allt finns. Jag tänkte "åh nice jag kan käka lite special K" kan ju säga att jag lika gärna kunde vräkt i mig en skål med socker. Jag testade också att dricka kaffe med hazelsyrup vilket var a good lifechoice according to Eve. Efter frullen satt jag och Eve med våra datorer. Sen bar det av till poolen. Dem är medlemmar i något ställe med utomhus pool, och ett gym som dem även har anmält mig till. Nu har vi varit hemma ett tag och bara tagit det lungt. Snart ska det ätas igen och ikväll blir det asien food, goda grejer. Planen för imorgon är väl att köpa school supplies. And thats pretty much it. 
 
Mitt rum, som ni ser har jag inte packat upp än hehe
 jag fick också amerikanskt godis, grejer för att göra en scrapbook, en spegel att ha i skåpet i skolan och ett par "I love America" strumpor, såååå himla söta!

Lost at O´hare

Jag är framme i Chicago. Flygningen gick toppen och nu väntar jag på att mitt plan till Cleveland ska boarda vilket det lär göra om en timme ungefär. Tro det eller ej men jag lyckades byta terminal och hitta min gate trots min vilsenhet. Jag har haft tre timmar att döda här på O´hare och efter jag hittat min gate gick jag runt och kolla lite på taxfreen och nu sitter jag klistrad vid datorn eftersom att det finns Wi-fi. Sitter även och tjuvlyssnar på folk som har lite intressanta konversationer, t.ex. killen mittemot mig pratade i telefon med riktig sydstats dialekt men det enda han sa var vilket jävla ass-hole personen på andra änden av telefonen var, kul att lyssna på! Halv ett svensk tid ska jag landa i Cleveland. Nästa gång vi hörs är jag förmodligen hemma i Richfield!
 
Chicago skyline
 

So long Sweden

Sitter på planet nu. Det ska lyfta när som helst. Om 9 timmar landar jag förhoppningsvis i Chicago. Hörs kanske då.
 

5 days to go

Nedräknaren är nere på ensiffrigt (vilket den egentligen varit några dagar nu) och jag lämnar Sverige om mindre än en vecka. Hur mår jag? hur ska man må? Jag har ingen större panik eller ångest utan är mer lite stressad över att hinna få allt klart. Jag vet liksom inte riktigt vart jag ska börja, det finns så mycket som behöver göras. Jag ska förstås börja med packningen men då måste jag ha tvättat alla kläder och tvätta är tråkigt. Jag går också och klurar på presenter till värdfamiljen vilket ska inhandlas i helgen. Sedan har vi resten av alla dessa grejer som måste införskaffas t.ex. adaptrar, hårddisk, lite kläder osv. När man är stressad glömmer man lätt saker därför har jag skrivit en del listor. Har man gått förlångt när man har skrivit en lista över alla listor man har skrivit?
 
Förutom allt det som nämndes ovan har jag andra kul saker att se fram emot innan jag åker. Jag ska självklart träffa en massa kompisar. Lika kul är det dock inte att jag kommer behöva säga hejdå till dem, men jag ser ju dem snart igen och dessutom finns den här jättebra uppfinningen Skype! Släkten ska jag förhoppningsvis också träffa snart. Snacka om att jag skjuter upp alla hejdån till sista sekund.
 
Nu i sommar har jag såklart varit på amerikanska ambassaden och fixat visum. Vilket gick jättesmidigt om man bortser från att jag inte läste instruktionerna om vilka papper man var tvungen att ha med sig förän dagen innan. Vilket resulterade i att jag klockan tio på morgonen samma dag jagade runt i stan efter bankstämplar och personbevis när min tid egentligen var halv tio. Trots att jag var sen till ambassaden kom jag in och ut på ca en timme. Ambassad besöket är busenkelt och inget att oroa sig för om inte ens största fobi är väntrum.
 
Töntigt posande med mitt visum (eller visumet är alltså i kuvertet)
Vill bara berätta om ett rolig grej som hände igår. En kille plinga på dörren och jag öppnar (i pyjamas,steeeelt). Han frågar om vi har beställt en soffa från jysk som han var här för att leverera vilket jag inte visste något om haha. Han hade en kartong med sig upp som jag antar innehöll några delar av soffan och på kartongen står det "Akron" (staden jag ska bo i). Precis som på ikea där alla varor har namn tror jag att den här soffan hette det. Löjlig som jag är var jag tvungen att ta ett litet diskret kort på kartongen medan han sprang iväg och kolla om adressen stämde, vilket den inte gjorde, soffan var alltså inte vår haha. Vet inte om det var så roligt egentligen men jag tyckte det var ett coolt sammanträffande iallafall.
Ett stort jäkla FÖRLÅT för mina långa inlägg!

RSS 2.0